Just nu känns det som alla pratar om lärarnas löner. Lärarförbundet har gått ut med ett krav på 10 000 mer i månaden för alla lärare och Lärarnas Riksförbund gick med i Löneupproret där man slåss för samma sak.
Del två i min serie om skolan i Kumlas skolor - och nummer fyra på min lista - handlar om lärarlöner.
Att jag skriver "fem saker som gått snett MED Kumlas skolor" istället för i är för att det är just med skolorna det är snett, inte i första hand i. Det är den politiska styrningen jag kritiserar.
Som jag skrev i del ett av den är serien av blogginlägg om vad som gått snett med Kumlas skolor så har det varit mycket om skolorna i Kumla i lokalmedia. Även här har lönerna varit ett hett ämne och det syns att det engagerar många då kommentarerna flödar friskt i såväl bloggar som på Facebook och nätmedia.
En del kommentarer - och argumentation i media - handlar om att lärarna ställer larviga krav och frågar varför just lärarna ska ha så mycket högre lön. Jag tänker inte ta den debatten här då det handlar om lönerörelsen i hela landet. Jag tycker ju exempelvis att staten ska ta över huvudmannaskapet igen, vilket för övrigt Folkpartiet i stort också tycker. Läs gärna Kajsa Roséns debattartikel eller ännu hellre hennes blogg i samma ämne. Det är dock inte den viktigaste frågan i vardagens politik i Kumla utan där gäller det att utgå från här och nu och de förutsättningar som är givna.
Alla skolor i Kumla är kommunala, med andra ord är det kommunen som är arbetsgivare till alla lärare - oavsett ålder på eleverna. Från förskola till gymnasiet - ja över till Komvux - är det kommunen som är arbetsgivare och därmed den som sätter lönerna och betalar ut dem. Kumla kommun kan som arbetsgivare välja att gå högre än det golv som förhandlats fram. Det gör Kumla icke.
Hur ser det ut?
Lönerna i Kumla ligger lågt. Ingångslönerna är låga och löneutvecklingen är dålig.
I en jämförelse kommer Kumla bland de tio sämsta i tre kategorier. Vi är bland de tio kommuner som betalar sina grundskolelärare, gymnasielärare och skolledare sämst. Gymnasielärarlönerna lyckas vi till och med toppa - eller snarare tvärt om, slå i botten - som den kommun med absolut lägst lön. Degerfors ligger närmast oss i bottenligan men med en lön på 1200 kronor mer.
Våra skolledare har lägre lön än högsta medellönen - inte de högst betalda utan medellönen - för grundskollärare. Högsta medellönen för grundskollärare har Övertorneå med 29 521. Våra skolledare i Kumla slåss om sistaplatsen med 28 860 kronor i månaden. Låter det otroligt? Läs mer här.
Så ja, vi ligger lågt. Vi ligger lågt i Sverige och vi ligger lågt i länet. Vi ligger lågt inom flera yrkeskategorier inom utbildning - skola, förskola, fritids etcetera.
Är det på grund av lönerna som lärarna flyr Kumla? Det en del i det hela men heller inte hela sanningen. Inte många byter från en arbetsplats man kanontrivs på för några hundralappar mer i månaden - även om skillnaden för Kumlas lärare och skolledare i vissa fall är betydligt större än så. Nej, problemet i Kumla är mycket större, givetvis.
Faktum är dock att lönen är en sådan sak som Kumla som arbetsgivare och kommun ganska enkelt kan göra något åt. Kumla skulle kunna bli en kommun som satsar på sina lärare genom en vettig ingångslön och en god löneutveckling. Sverige står inför en nationell lärarbrist och när nyutexade lärare väljer mellan Kumla och Hallsberg spelar lönen in.
Inställningen hos majoriteten är onekligen... förbluffande. Eller ruskig. Så här säger kommunstyrelsens ordförande Lennart Eriksson till P4 Örebro: Vi har ambitionen att lönerna för lärare inte ska ligga bland de sämsta i landet.
Oj. Vilken ambition! Inte bland de sämsta i landet... Det kommer verkligen locka lärare till kommunen, för att inte tala om de allra bästa. Givetvis måste Kumlas ambition vara att få de bästa lärarna att vilja arbeta i kommunens skolor?!
Vad säger forskningen?
Skolan är visserligen vår största arbetsplats men skolan finns inte till för lärarna. Skolan finns till för eleverna och lärarna finns där för eleverna. Kommunen är visserligen arbetsgivare men också huvudman vilket innebär att kommunen ska se till att måluppfyllelsen är så god som möjligt och att eleverna ges de bästa förutsättningarna för att nå så långt som de bara kan. Är då lärarnas löner verkligen vad man ska fokusera på?
Tittar vi på vad forskningen säger - vilket jag tycker man borde göra oftare - så är svaret ja.
Till att börja med så säger Ekonomifakta Svenska lärare i årskurs 1-6 har lägre ingångslöner än i många andra OECD-länder och en lägre löneutveckling.
Vi har alltså relativt låga löner i hela Sverige. Är det ett problem? Ja. En internationell studie gjord av Dolton och Marcenaro-Gutierrez med den skojiga inledningen If you pay peanuts, do you get monkeys? visar en koppling mellan lärares lön och elevernas resultat. Egentligen är det ganska enkelt. Lönen påverkar vilka som väljer att läsa till lärare och också vilka som väljer att stanna kvar i yrket. Många av de bäst lämpade väljer helt enkelt bort läraryrket, antingen redan från början eller under sin karriär.
I en rapport med kommentarer till studien påpekar Lärarförbundet att Sveriges elever presterar bättre än lärarns löneläge indikerar. Vi har med andra ord bättre lärare än vi förtjänar.
Så..?
Kumlas lärare har låga löner. Sverige står inför en lärarbrist. Forskning visar att lärarlönerna påverkar elevernas resultat. Om Kumla ska kunna konkurrera om de lärare som finns måste vi vara en attraktiv kommun. En del i det är lönerna. Ingångslönerna måste upp och löneutvecklingen måste bli bättre. Det låter ju väldigt enkelt.
Vi har - i teorin - individuell lönesättning. Det är inte helt problemfritt. Vi kan ganska enkelt titta på elevernas resultat och säga att de lärare som har elever som presterar bra ska ha en högre lön. Problemet är att även om lärarna är superviktiga så spelar även annat in för eleverna, så som exempelvis föräldrarnas utbildningsbakgrund.
I ett lärarrum vet i princip alla vilka lärare det är som gör ett bättre jobb än andra. Vilka det är som lägger ner själ och hjärta - och vilka som inte gör det. Problemet är att rektorn inte har lika lätt att se det och det är med rektor man löneförhandlar. Individuell lönesättning riskerar också att skapa osämja i lärarlaget och på skolan - eller inom kommunen. Eftersom rektor dessutom har en budget att förhålla sig till blir det ännu svårare att höja lönerna då det är pengar som måste tas från annat. Vi riskerar att få skolor i kommunen som satsar på löner och skolor som satsar på material - och det kommer bli diskussioner vilket som gagnar eleverna bäst.
Därför behöver arbetsgivaren - Kumla kommun - gå in och höja lönerna.
Nästa del i den här bloggserien kommer handla om Likvärdighet.
Del ett hittar du här. Där avhandlas Lärartäthet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar