Ny blogg

Jag har flyttat min blogg till: www.christinaornebjar.se Jag hoppas att du vill läsa vidare där.

torsdag 20 september 2012

Påhopp och lögner


Egentligen hade jag tänkt skriva om författarfristäder men det får bli nästa gång. Nu blir det ett kort inlägg om kommunfullmäktige i Kumla.

Många gånger får jag som folkvald höra att "man får tåla en hård debatt" och "det är bara retorik, smäll tillbaka istället" när jag tar upp att debattklimatet i fullmäktige är otrevligt.


Jag tål en hård debatt. En hård saklig debatt. En debatt som håller sig till sakfrågan och inte mig som person. Att det bara är retorik är något som folk gömmer sig bakom när de säger taskiga saker, så det köper jag inte. Retorik handlar om något helt annat.

När argumenten mot vad jag nu föreslår eller tycker plötsligt börjar handla om mig som person: "lilla fröken folkpartiet" och allt vad det nu är, eller rena otidigheter, då är det inte längre en hård debatt. Då är det en person som försöker plocka poäng genom att trycka ner någon annan.

Jag ställer inte upp på det.

Jag har en partikollega som fått höra att hon är "helt jävla dum i huvet". Själv sitter jag bara på stadshuset och gör ingenting. Tänk att en person som inte gör någonting ändå kan vara så sabla jobbig - för jobbig måste jag ju vara eftersom det i fullmäktige efter fullmäktige återkommer!

Senaste fullmäktige var jag inte med på. Föräldramöte i barnens skola och ingen barnvakt. Jag var hemma med barnen och lyssnade sista stunden på radio. Tyvärr missade jag den biten som när jag såg den på Kumlanytt.se fick mig att se rött - både bildligt och bokstavligt...

Kommunstyrelsens före detta ordförande ställer sig i talarstolen och talar om att skolan i Kumla är körd i botten på grund av förre förvaltningschefen!
En tjänsteman som har slutat. En person som inte finns i salen och därför inte har en chans att ge svar på tal.
En tjänsteman som efter att han slutat gick ut i media och berättade om sin syn på Kumla och dess styre...

Det är så fruktansvärt lågt i så många bemärkelser!

Jag blir också förbannad på att ingen i salen reagerade och sa ifrån. Kan vara för att det fanns så väldigt mycket vansinnigheter i anförandet men jag tycker ändå att man borde reagerat. Det är allas ansvar men framför allt fullmäktiges ordförande.

Det måste bli ett slut på dessa personpåhopp i Kumlas fullmäktige. Jag ställer inte upp på att mina partikamrater blir bortskrämda från talarstolen. Jag ställer inte upp på att andra inte vågar gå upp. Jag ställer inte upp på att det som diskuteras är mig som person, inte vad jag säger och tycker.

Kommunfullmäktiges ordförande måste ta sitt ansvar. Fullmäktige måste ta sitt ansvar. Socialdemokraterna måste ta sitt ansvar.
Jag hade skämts ögonen ur mig om en folkpartist hade betett sig på det här viset.

Har du inga argument i sakfrågan - sitt still i bänken! Ge attan i att kalla mig det ena och det andra och ge fullständigt fasen i att ge dig på folk som inte har en möjlighet att svara för sig.


Senaste fullmäktige hittar du här. Punkten jag beskrivit ovan är nummer sex i ordningen.

onsdag 19 september 2012

Politik i en ögonoperation?

Det här kommer inte handla så mycket om politik. Fast lite ändå - allting är ju politik. Mest kommer det handla om mig!

Igår opererade jag ögonen. Jag har haft glasögon sedan första klass, linser sedan jag var elva. Jag ser inte ett skvatt utan dem - för dem som har koll så hade jag -10.5 på linserna och -12 på glasögonen. Utan glasögon eller linser har jag varit helt hjälplös.




Genom åren har jag fått min beskärda del av det som verkar vara självklart när man har glasögon - alla "trevliga" ord från folk, ni vet allt från det genomtänka och originella (eller inte...) "glasögonorm" till det lite mer kreativa (?!) "coca-cola-flaskan". Jag har fått glasögon gömda och avbrutna, jag har fått stryk för att jag har glasögon (det var i alla fall den officiella förklaringen men jag kan ju gissa att det låg liiiite mer bakom...) och jag har fått nöja mig med att stå bredvid och titta på när de andra gjort roliga saker eftersom man antingen inte velat ha mig med då glasögonen är ett hinder eller jag själv insett att det inte gått, på grund av glasögonen. (Ja, en del lekar och idrotter är supersvåra att genomföra i glasögon. Försök brottas i solglasögon får du se.)

Linserna var en befrielse. Jag var en hästtjej och att rida är svettigt och skumpigt och glasögonen immar igen och studsar omkring på näsan - linser gör det inte. Att kunna kliva på en buss och se trots värmen där inne i kontrast till kylan därute... Att kunna se i regnväder, att slippa peta upp glasögonen - linser är toppen!

Det finns dock nackdelar även med dem. Det är ett evigt pysslande. De sköljs ur om det regnar för mycket. Under pollensäsongen kan jag inte ha dem. De är dyra.

Jag har velat göra en operation i säkert femton år men tekniken har inte varit på min sida. Ser man så dåligt som jag fungerar inte en laseroperation. Däremot kan man operera in en lins - en ICL-operation - och det var det jag gjorde igår!

Själva operationen tog max en halvtimme men jag hade då varit på plats en bra stund och fått ögondroppar av alla möjliga sorter - antibiotika, pupillvidgande och, inte minst, bedövande. Lite lugnande att dricka och en massa tvättande ingick också, samt en mindre snygg grön mössa och blå tossor på fötterna.

Min stora skräck innan ingreppet var den pryl som skulle spänna upp ögat så jag inte kunde blinka. Bilderna på folk som har dem är uräckliga, googla så får du se. Jag tänker inte lägga upp någon här!
Nu märkte jag inte ens när de satte fast den vilket på sätt och vis var ett litet antiklimax! Jag fick en duk över ansiktet som de öppnade runt ögat och så vips! satte kirurgen igång! Då satt ögonlockshållaren redan på plats.

Operationen går till så att man skär upp ett snitt i hornhinnan. Man placerar linsen bakom ögats pupill så att den hamnar precis framför den egna linsen.

Första ögat kände jag ingenting - och inte såg jag något heller! Lite pill och tryck och så var det färdigt och jag upptäckte att jag kunde se...
Öga nummer två kändes mer. Inte så att det gjorde ont när man skar upp men det kändes.

Plötsligt var allting färdigt och jag fick sätta mig upp och kunde dimmigt urskilja saker runt omkring mig. Dimmigt på samma sätt som när jag sovit i linserna flera nätter så att de är grumliga.

Idag har jag varit inne igen och kollat så allting ser bra ut - och som det ser bra ut! Jag ser bättre nu än jag gjorde med linser eller glasögon! Jag kan läsa pyttetext!
På håll är det jobbigare för det gör ont att titta bortåt. Jag har solglasögon på mig, även inomhus, och ljus gör ont. Jag har lite dubbelseende på ena ögat och stora ringar runt alla ljuskällor (så kallad halo). Det ena ögat är väldigt ömt om jag är vid det - vilket jag å andra sidan ska undvika.
Att läsa på ipaden går bättre än att läsa bok, särskilt nu när jag ställt ner ljusstyrkan. Jag blir fort trött i ögonen och får lite huvudvärk och jag äter en tablett mot högt tryck i ögat (finns en viss ökat risk för det nämligen) som gör att jag mår illa.

Oavsett det så är jag kanonnöjd! Jag vaknade i natt och kunde se vad klockan var! (Fem över tre, om någon undrar...) I jämförelse är de småsaker som just nu är lite av problem ingenting. Dessutom försvinner de så småningom. Illamåendet lär gå över idag eftersom jag tagit sista tabletten och jag ser bättre och bättre hela tiden!

Så till politiken i det hela. Att göra en operation är dyrt. Den jag gjorde hör dessutom till de dyrare - över fyrtio tusen kronor. Det är ingenting man bara spottar upp. Vi lyckades betala kontant tack vare de pengar vi fick tillbaka på skatten och för att vi sparat.
Linser är inte heller billigt. Endagslinser är helt klart dyrast men även månadslinser går på ett antal hundralappar. Glasögon är jättedyrt! (Vi gjorde ett räkne-exempel för barnen i morse och visade att vi 2020 har gått plus på operationen ett bra tag. Om åtta år har vi med andra ord tjänat in de här fyrtio tusen kronorna med råge! Räknat i livskvalitet finns det inte ett pris på det.)

Under Folkpartiets Landsmöte förra året var jag uppe i talarstolen. Jag var så nervös så jag höll på att dö för det var mitt första landsmöte och jag hade ingen koll på någonting. Det jag gjorde i talarstolen var helt enkelt att yrka på att det ska finna nationella riktlinjer för bidrag till glasögon till barn. Idag är det upp till varje landsting att bestämma så i vissa landsting kan man få massor i bidrag och i andra inget alls. Riktlinjerna för Örebro läns landsting hittar du här.

Övriga folkpartister höll med mig. Vid röstningen blev det ett så klart och tydligt ja att det inte ens behövdes en votering och jag är så stolt över det! Ett blogginlägg på NA finns här.

Av någon anledning räknas inte ögonen till kroppen. Våra öron tillhör kroppen - hör du dåligt får du hjälp med hörapparat. Ser du dåligt får du lösa problemet själv. I en familj är det inte inte ovanligt med flera som ser dåligt eftersom det är ärftligt. Ta en familj på fem personer där fyra ska ha glasögon! Barn som växer behöver dessutom byta glas och bågar ofta - för att inte tala om att det är fler än jag som får sina sönderslagna, självförvållat eller genom att andra "hjälper till".

Nationella riktlinjer så att det är lika över landet är ett första steg. Därefter anser jag att vi ska göra som med annan vård, ta tänderna som ett exempel, en annan kroppsdel som inte riktigt "hör till". Låt barn och unga få hjälp kostnadsfritt! Bostadsort och plånbok ska inte avgöra om ett barn får glasögon, om ett barn ser vad som skrivs på tavlan i klassrummet, om ett barn ser bollarna som flyger på idrotten...

Ögonen är så vitala för oss. Ser vi inte följer så mycket med. Ser man inte i skolan - ja hur ska man då kunna hänga med?! Om vi bortser från att man blir trött och får huvudvärk så missar man ju massor av information.
Argumenten för att låta tandvården vara gratis upp till tjugo år var bland annat att unga annars skulle välja bort tandläkaren till förmån för annat. Hur många nittonåringar prioriterar ett besök hos optikern? Särskilt som linser finns att köpa på nätet - billigare dessutom. Man får kryssa i att man går till optikern varje år för att företaget ska gå fritt men den rutan är ju inte svårt att kryssa i vare sig man varit iväg eller ej. Att gå med fel styrka är inte bra, det inser vem som helst.




Inte så lik Greta Garbo kanske...

Nu ska jag sätta mig och blunda en stund. Tror jag ska lyssna på "Språket" i P1 när jag sitter där. Har så svårt för att inte sätta mig med en bok - men det går faktiskt inte. Inte någon längre stund i alla fall. Skriva kan jag göra utan att titta men jag gissar att det finns en del fel i texten. Får läsa igenom när jag och ögonen är sams igen.


onsdag 12 september 2012

Att utreda eller inte utreda - det är frågan...

Nu gör jag det igen. Skriver när jag är förbannad. Det ska man inte göra, har jag hört. Å andra sidan, om jag ska vänta tills jag inte är arg längre lär det dröja...

I dag hade vi nämnd med Barn- och utbildning. Budget för 2013 låg på agendan. Vi i Folkpartiet hade ett eget budgetförslag som Moderaterna och Miljöpartiet anslöt sig till medan Centern och Kristdemokraterna hade ett annat - och så ytterligare ett från Socialdemokraterna och Vänstern, det vill säga det förslag som sedan klubbades igenom.

Innan jag drar vad vi la för förslag till budget så tänker jag börja med anledningen till mitt ilskna knattrande på tangenterna. En helt annan fråga - även om jag givetvis tycker det hade varit roligare om vårt budgetförslag gått igenom!

Jag och Mp´s representant i BUN, Andreas, ville väcka en fråga i nämnden. Det har tydligen aldrig gjorts från oppositionen tidigare för ingen visste hur man gjorde. Jag hänvisade till kommunallagen och initiativrätten och vi fick möjlighet att lyfta ett ärende, som sista punkt för dagen.
Vi ville att förvaltningen skulle få ett utredningsuppdrag för att titta närmare på våra småskolor i Kumla och hur de svarar upp till kvalitetskrav, måluppfyllelse och likvärdighet utifrån de nya kraven om behörighet i ämnen för lärarna.

Om man har en skola med 2,25 lärartjänst så är det svårt - för att inte säga omöjligt - att få lärare som är behöriga i alla ämnen som man ska tillhandahålla utifrån kursplanerna. Det ska finnas lärare i svenska, engelska, samhällskunskapsämnen, naturkunskapämnen, musik, idrott, matematik, bild och så vidare. De flesta lärare har två ämnen. Har man tur på skolan har lärarna behörighet i olika ämnen men de flesta vet att det är svårt med behöriga lärare engelska, matematik och naturkunskap (och de praktiskestetiska ämnena förstås).

Har man otur på en skola har man dessutom lärare som lappar över varandra i kompetens - med andra ord en lärare i sv/samh och en lärare i Sv/bild.

Utgångspunkten måste vara att alla skolor erbjuder likvärdig utbildning. Frågan är hur det kommer fungera på våra småskolor. Hur behöver man organisera sig? Går det överhuvudtaget?

Vi ville alltså ha en utredning där man tittar på detta. Det ville ingen annan. Inte S, inte V, inte hellr M, C eller KD. De är alla med andra ord helt säkra på att vi bedriver likvärdig undervisning. Ja, det måste de ju vara för varför annars säga nej till en utredning?

Jo, för att det ser ut som om vi vill lägga ner fyra skolor!

Man var inte intresserad av att lyssna på vad vi sa utan förutsatte att hela syftet med utredningen skulle vara att lägga ner Hardemo, Lillheden, Romarebäcken och Norrgården.

Förutsatte. Eller vill att det ska se ut så för man vägrar justera protokollet innan det står just så - att vi vill ha en utredning om konsekvenserna av att lägga ner småskolorna.

Kanske behöver någon av skolorna läggas ner för att man ska kunna säkerställa likvärdighet och kvalitet. Kanske behöver två läggas ned. Kanske behöver en byggas ut!!! Hur ska man veta om man inte utreder!?!?

Hardemos förskola behöver byggas ut för det är massor med små barn där. Små barn som ska upp i skolan så småningom. Problemet är att femton barn mellan ett och fem inte blir en klass med femton elever utan de sprids ut över flera årskurser!
Kanske är det bästa att flytta eleverna till Åbytorp och istället bygga ut förskolan? Nu får vi inte veta! En utredning visar hur det ligger till - sedan bestämmer man vad man ska göra.




utreda; undersöka, klargöra, klarlägga, klara ut, bringa klarhet i, utforska, reda upp, bena upp, analysera, pröva; göra en utredning av

Budgeten då? Jo, vi höll oss hyfsat till förvaltningens förslag fast tog bort "intendenttjänster" för 1 miljon och "Pedagogisk utvecklingsresurs" för ytterligare 1 miljon och la på rektorsstöd och kompetensutveckling för lärarna istället. Vi tycker dessutom att Kulturskolan ska ligga under Kultur- och Fritidsförvaltningen istället för att behöva konkurrera med den lagstadgade undervisningen.

Vi hade också lite andra prioriteringar. Där majoriteten satte "kompetensutveckling" som nummer sex (av sex numrerade) så satte vi det som nummer två, efter "Rektorsstöd". Vi tror nämligen att om rektorerna får möjlighet att vara pedagogiska ledare istället för administratörer och ekonomer och om lärarna får kontinuerlig kompetensutveckling så kommer vi få en högre måluppfyllelse, elever och personal som trivs och mår bättre - helt enkelt en bättre skola för alla.

Mer om budgeten kommer längre fram. Vi arbetar just nu med vårt förslag till kommunövergripande budget.

Dagens bild har jag hittat här: http://chefsingenjoren.blogspot.se/2010/07/svar-fran-utredningar.html

tisdag 4 september 2012

Nämnder och styrelser - så ser det ut.

Helgens besök från våra vänorter väckte många frågor. I våra nordiska länder arbetar man inte på samma vis som här och det var inte helt enkelt att förklara hur det ser ut i Kumla. En av "mina" folkpartister påpekade då att han faktiskt inte heller hade full koll på organisationen av politiken så därför kommer här en "enkel" genomgång...

Tisdagar har vi i princip alltid KSAU - kommunstyrelsens arbetsutskott - på förmiddagen. Undantaget är veckan efter kommunstyrelsens sammanträde vilket också är veckan före kommunfullmäktige. KSAUs uppgift är dels att ta "mindre" beslut men framför allt att bereda ärenden till kommunstyrelsen. Från kommunstyrelsen går sedan ärenden vidare till kommunfullmäktige - kommunens "riksdag".

I kommunfullmäktige är partierna fördelade efter mandat. (S) har 22 platser av 45, (M) åtta, (Fp), (C) och (Kd) tre vardera och (V), (Mp) och (Sd) två vardera. Fullmäktige sammanträder ungefär en gång i månaden med uppehåll under sommaren. I november hålls Budgetfullmäktige - ett möte som brukar vara långt och emellanåt ganska infekterat då det är där alla presenterar sina budgetar som vi sedan röstar om.





Det här är en bild från riksdagens andra kammare, när Folkpartiet hade partiråd med partiprogramsfrågor i fokus. I Fullmäktige i Kumla sitter vi ungefär likadant, i biosalongen på Folkets hus - fast utan smarta knappar och mikrofoner

Som jag skrivit tidigare är vi fem ordinarie i KSAU - tre från Socialdemokraterna, en från Moderaterna och så jag från Folkpartiet. (S) ersättare är också S-politiker medan min och Mats Hellgrens (M) är från Kristdemokraterna och Centern. Att det ser ut så beror på den förhandling som skedde efter valet men också på hur stora respektive parti är. (M) är störst efter (S), sedan kommer (Fp), (C), och (Kd). Miljöpartiet som samarbetar med oss är minst och fick alltså ingen plats i KSAU då platserna är begränsade till fem ordinarie plus fem ersättare.

I kommunstyrelsen är alla partier utom Sverigedemokraterna representerade. Återigen beror det på valresultat men också den förhandling som skedde mellan partierna. Istället för att gå på "störst först" valde samarbetspartierna i oppositionen att dela på platserna. Moderaterna har två ordinarie och två ersättare men i övrigt har alla en ordinarie och en ersättare.
Majoritetspartierna - ja, (S) samarbetar ju med Vänstern för att få en majoritet - har valt att ge alla ordinarie platser till (S) och en ersättarpost till (V). kommunstyrelsen sammanträder också ungefär en gång i månaden - med sommaruppehåll.

På KSAU deltar inte ersättarna om inte en ordinarie uteblir men på kommunstyrelsen är de oftast med. En ersättare får fråga och delta i diskussionerna men har ingen rösträtt och heller ingen rätt att lägga yrkanden (förslag). Det gör att Vänstern bara kan lägga förslag när ingen annan ersättare finns för att gå in istället för en frånvarande ordinarie ledamot.

I våra nämnder ser det ungefär likadant ut. (S) har alla ordinarie platser för majoriteten och (V) några ersättarposter, (Sd) inga platser alls och alla andra i stort sett en ordinarie och en ersättare i varje nämnd. Kultur- och fritidsnämnden är ett undantag där (M) har fler platser och (Mp) färre samt gymnasienämnden som bara har sju ordinarie ledamöter (övriga nämnder har elva). I Gymnasienämnden har (Kd), (M) och (Fp) varsin ordinarie och (S) fyra medan (M), (C) och (Mp) har ersättarposterna. (S) sitter här på alla fyra ersättarposterna vilket gör att (V) inte finns med i nämnden alls.

(S) har alla ordförandeposter i nämnder och styrelser samt alla vice ordförandeposter. Det som i en del kommuner kallas andre vice ordförande - hos oss gruppledare - har oppositionens samarbetspartier fördelat mellan sig. (Kd) har Barn- och utbildningsnämnden, Gymnasienämnden och Miljö- och byggnadsnämnden, (C) Socialnämnden och (M) Kultur- och fritidsnämnden.

Att det ser ut så - för man kan ju undra var (Fp) är då vi ändå är tredje största parti - beror på förhandlingarna efter valet. Min post som halvtidsråd värderades så högt att vi inte fick några gruppledarposter. De olika nämnderna anses också olika tunga - i fallande skala Socialnämnden, Barn- och utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Miljö- och byggnadsnämnden samt Gymnasienämnden - och fördelades därefter.

Egentligen är det uppbyggt kring procent där jag har 50% av en heltid och Mats Hellgren (M) 100%. Barn- och utbildningsnämnden är "värd" 20%, Gymnasienämnden 10%, Socialnämnden 30%, Kultur- och fritidsnämnden 15% och Miljö- och byggnadsnämnden 15%. Reglerna kring det hela samt ersättningar finns här.

Jag har valt att ägna mig åt politik på heltid - delvis för att det är näst intill omöjligt att kombinera en halvtid politik med en halvtid lärartjänst. Kumlas generösa regler och ersättningar gör att jag kan göra så. Alla kommuner har inte samma regler utan det är upp till kommunfullmäktige att besluta.

Maken min stirrade en gång stint på mig och sa "om du snittar på sextio timmar i veckan på en halvtid vill jag inte vara med om du jobbar heltid!"

Många gånger är det så, vissa veckor är väldigt intensiva, speciellt om det är mycket partiarbete samtidigt. Som gruppledare för Folkpartiet är det min uppgift att se till så att alla Folkpartister i Kumla har de bästa förutsättningarna för att nå ut med vår politik och det är klart, ibland tar det en hel del tid och många kvällar.
Å andra sidan är det så vansinnigt roligt! Ja, inte tjafsandet och den ibland riktigt tråkiga stämningen i fullmäktige, det är inte ett dugg kul. Då vill jag lägga av med alltihop ibland. Nej, den roliga biten är alla möten med människor, alla saker jag lär mig och inte minst - möjligheten att förändra och förbättra.




Det här är minst lika viktigt arbete som det på bilden ovan. Här gör vi samma sak som där fast för Kumla - ett nytt partiprogram växer fram. Här är några av de folkpartister som jobbat med det.

söndag 2 september 2012

Vänorter och nya vänner


Vänortsbesöket är över och jag har fått med mig så mycket jag inte hade en tanke på att jag skulle få.

Att vara värdfamilj är något av det bästa vi gjort. En varm, intelligent kvinna som jag gissar få sätter sig på tog hela familjen med storm. Att vi ska åka till Sibbo och hälsa på är redan givet. Dottern fick Muminmamman i present, konstaterade att Christel lät som mumintrollen och plitade sedan ihop en saga om mumin som present tillbaka. Sonen fick en AngryBird-mjukis och berättade stolt i skolan att den som hittat på spelet bor hos oss... Visserligen kommer AngryBirds från Finland och visserligen tror jag att Christel är kompetent inom många områden men spelutvecklare tror jag inte hon testat på!

Än bättre blev det när det visade sig att Christel bor på en gård och kunde lova ridning om vi kom dit.
Nu har hon åkt hemåt och vi saknar henne redan. Bra att du har Facebook, mamma sade sonen för då kan vi titta på henne - och jag kan skriva!

Jag har haft toppenkul de här dagarna och lärt känna många, trevliga och roliga människor. Inte hade jag förväntat mig att en kommundirektör skulle ha en boksmak så lik min egen och därför på en hundradels sekund förstå repliken "42" på frågan "Vad är svaret?" Föreningen Norden känns given att gå med i och att få ta del av de andra kommunernas tankar kring utmaningar inom äldreomsorgen har varit väldigt lärorikt. Jag hoppas innerligt att tankarna på skolutbyte inte stannar vid tankar utan går vidare till handling och jag ska göra vad jag kan här hemma i Kumla för att förverkliga dem.

Att turista på hemmaplan är också bra för man tänker sällan på det som ligger nära. Jag har visserligen varit inne på skomuseet men aldrig fått en guidad tur från läder till färdig sko! Nya badet var också en upplevelse (som onekligen också väckte nya frågor... Men det tar vi en annan gång.) men skojigast var nog kräftfisket - där vi fick flest och störst kräftor i vår bur! Igår kväll avslutade vi med ett besök i Hult, ett besök Föreningen Norden ordnade.




Givetvis besökte vi Kvarntorpshögen och Konst på Hög. Här lyssnar våra gäster till Anders Fasth guidning kring konstverken. I blommiga stövlar och ryggsäck står min egen gäst, Christel.

Som sagt, dagarna har fört med sig saker jag inte förväntat mig. Folkpartiet i Kumla och LUF Kumla har redan planerat att åka till Sibbo i oktober för att vara med och kampanja inför deras kommunval. Det ser jag fram emot!